Multiplikatormodellen (som jag tidigare beskrivit) som förklaringsmodell för hur bankverksamhet fungerar har ett flertal tillkortakommande. Bl.a. implicerar denna förklaringsmodell att bankerna är passiva intermediärer som måste vänta på insättningar från kunder innan de kan börja låna ut.
Detta implicerar också att Riksbanken har fullständig kontroll över den totala mängden pengar i ekonomin, vilken de kan ändra genom att antingen ändra reservkravet/kassakravet (i Sverige har vi ett kassakrav även kallat krav på eget kapital) eller mängden pengar i den monetära basen. Den monetära basen består av kontanter i fysisk form samt bankernas reservkonton hos riksbanken. I Sverige kallas systemet med reservkonton för RIX.
Om t.ex. riksbanken bestämmer sig för att sätta reservkravet till, låt oss säga 10%, så kan den totala mängden pengar växa sig 10 gånger större än mängden kontanter i samhället. Höjer riksbanken reservkravet till 20% kan den bara växa sig 5 gånger större. Om man istället bestämde sig för att minska reservkravet till, låt oss säga 5%, skulle penningmängden kunna växa sig 20 gånger större än mängden kontanter i samhället.
Ett annat sätt för riksbanken att styra penningmängden skulle vara att ändra hur mycket kontanter det från början finns i ekonomin. Om riksbanken trycker 1000 kr och skickar ut dessa i ekonomin så kommer penningmängden, genom den upprepade in och utlåningen, att öka med totalt 10 000 kr. Detta förutsätter ett reservkrav på 10%. De har alltså i detta exempel ökat den monetära basen med 1000 kr.
Modellen gör gällande att penningmängden kontrolleras av centralbanken och att den inte kan öka kraftigt om inte centralbanken först bildar dessa "baspengar" som utgör basen för utlåning. Denna modell ifrågasätts nu av ett flertal ekonomer, bl.a. Michael Kumhof från IMF, och Prof. Steven Keen.
Faktum är att bankerna behöver varken vänta på insättningar från kunder, eller ha några reserver för att ge ett "lån". Lånet skapar insättningen och inte tvärt om.
Man skulle kunna säga att mycket av det som de flesta människor tror om bankerna och penningsystemet gäller, fast tvärt om.
Tex. tror de flesta att riksbanken i begynnelsen skapar alla pengar och att bankerna sedan lånar ut dem. Det är tvärtom.
De flesta tror även att insättningarna som finns på bankerna skapas av dessa pengar som riksbanken gjort och att bankerna sen lånar vidare dessa pengar. Det är tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar